Lita inte på det som står här. Kontrollera mot litteraturen! /RB, www.eit.se/rb/fysiologi

Efter introduktionskursen förväntas studenterna kunna det som behandlats under detta avsnitt. Under de fortsatta avsnitten kommer därför föreläsarna att anta att grundläggande begrepp och sammanhang är väl kända, och därför inte ägna dessa tid i någon större utsträckning.

Cellbiologi

Kunna i detalj:

Definition av cell/vävnad/organ

litet  hålrum, minsta fungerande enheten i en organism
samling av celler med likartat utseende & -funktion, ex fettvävnad
avgränsad cell eller vävnadssamling med speciell funktion & bestämt läge, ex hjärta

Kunna i detalj/känna till

4 livskriterier

metabolism         eller       andning
retbarhet                              näringsupptag
reproduktion                      tillväxt
rörelse?                               förökning

Kunna i detalj/känna till

Differentiering, Cytoplasma/cytosol (komposition)
Funktion och struktur för:Endoplasmatiskt retikulum

Differentiering: Särskiljande uppdelning; utmognad, olika utv. cellerna specialiserar sig under människans fosterliv
Cytoplasma: trögflytande substans i cellen (innehållande organellerna & kärnan)
ER: ett system av membraner och därtill knutna ribosomer i cellernas cytoplasma; svarar bl a för bildningen av proteiner. ta emot, modifiera & transportera (proteinerna för externt bruk)

Golgi-apparaten, Mitokondrier, Lysosomer, Cellkärnan
Cellskelett (Mikrotubului & mikrofilament)

färdigställer och lagrar proteiner
ämnesomsättning & energiproduktion. syre + kolhydrat & fettsyror => ATP + koldioxid. citroncyracykeln sker på inner membranet, har eget DNA(cirkulärt , 16000baspar)
Lysosomer  är små blåsor, innehåller rikligt med enzymer som bryter ner vissa ämnen. "städar & förstör"
Cellkärnan har arvsanlagen
skelett ger formen; 2 proteiner: tubulin ger styvhet (ex cilier), aktin för transport

Cellmembranet (Transport, kommunikation, membranpotential, aktionspotential)

avgränsar
tp - diffusion (ex flytta syre), filtration, jonpump, andra pumpar (ex flytta glukos mm), endocytos
kommunikation - mha receptorer
identifikation - mha glukoproteiner
MP - steady state -70mV
AP - aktivitet, förändringen. Na & K far ut & in.

Känna till begreppen

DNA-RNA-protein; Kromosom, Gen, Baser, Triplett, Kodon. Proteinsyntes; Transkription, Translation, Reglering.
Celldelning, DNA-replikation, Mitos, Meios.

DNA är minnet
RNA anv för kopiering av DNA-kod
Protein består av aminosyror  (enzymer är p.)
Kromosom: (trådbildning) i kärnan som innehåller arvsanlagen, generna
Gen
kvävebas ACGT resp ...U
triplett  av bas => rätt aminosyra
kodon svarar  för en speciell aminosyra vid uppbyggnaden av proteinerna. består av tre nukleotider
Transkription: översättning från DNA till mRNA
Translation: översätta till ?
Reglering
DNA-replikation, processen där varje dubbelsträng blir två
Mitos, vanliga celldelningen
Meios, reduktionsdelning, bildning av könsceller (som har havla antalet kromosomer, ex äggceller & spermier)

Histologi/Vävnadslära

Känna tilltekniker för studier av vävnader och celler. Begränsningar och svårigheter vid ljusmikroskopering. Hur man framställer histologiska preparat.

Känna till indelningen i olika (4 st) grundvävnader.

Epitel-
Bindväv
Muskel-
Nerv-

Kunna i detalj redogöra för epitelvävnadens karakteristika och på vilka platser den förekommer. Kunna indelningen av epitelvävnad (enkelt kubiskt-, flerskicktat förhornat epitel etc) och ge exempel på var de olika typerna förekommer och deras huvudsakliga funktion. Känna till olika ytstrukturer och deras betydelse.

tätt mellan cellerna, distinkta ytor, sitter fast på ett basalmembran(protein- polysackaridlager)
körtlar, hud, alveoler, tarmar, blodkärl
enkelt - tarm
(fler)skiktat - hud
platt/skiv - alveol
kubiskt - bronker
cylindriskt - tarm
yta: Mikrovilly(stor yta), cilier (kino-, stereo-), krusta(mot kemisk nötning)

Kunna i detaljredogöra för bindvävens karaktäristika och dess indelning i olika subtyper (lucker-, tät regelbunden bindväv etc). Känna till extracellulärmatrix viktigaste beståndsdelar, deras uppbyggnad och egenskaper. Känna till de celler som förekommer i de olika typerna av bindväv.

1. mekanisk ("ben - hävstång")
2. sårläkning
3. tempreglering
4. tp
5. Ca-balans

lucker - lite trådar, lätt för celler att passera
tät - mkt trådar, ex senor, ligament
    oregelbunden - ex hud
    regelbunden - //-ordnade, ex sena
extracellulärmatrix bastår bl a av fibrer, grundsubstans & vätska
Celler: fibroblaster (& myofibroblaster) samt diverse försvarsceller

Känna till var de olika typerna av bindväv förekommer och deras funktionella betydelse.

Fett: energidepå, stötdämpande, värmeisolering
Brosk:
    hyalint (tål hoptryckning bra, förstadium till ben),
    elastiskt (tål visst drag ,ex ytterörat, epiglottis, larynx)
    tråd (tryck & drag; kopplar ihop böckenet framtill, diskar mellan kotor, menisker)
Ben (lagrar Ca)

kompakt (ytan)
spongiös (inuti ben)

Direkt bildning av osteoblaster
indirekt via brosk

Känna till de olika typerna av muskelvävnad samt deras morfologiska (utseendemässiga) karaktäristika och deras funktionella egenskaper.

Tvärstrimmig (bildats genom sammansmältning av många mceller)
    skelett (styrs mha Ca)
        röda (långsamma, uthålliga, aerob)
        vita (intensivt, kort tid, anaerob)
    hjärt (styrs via el-pulser)
        grenade celler
Glatt
    blodkärl, tarmar, urinvägar mm, irisciliarkropparna i ögat
    styrs av nerver och hormoner (ej vilja)
    extremt uthållig, energisnål, liten kraft

Känna till nervvävnadens principiella uppdelning samt ingående celler. Väl känna neuronens principiella uppbyggnad och funktion.

Samla, vidarebefordra info
Neuron=nervcell, Gliacell=stödcell (skydd, isolator mm)
Funktionell indeln
    sensoriska-från receptorer till CNS
    motor- till muskler & körtlar
    inter- mellan sensor- & motor-
Utseendeindeln
    efter antal dendriter, mm

Biokemi

Innehåll motsvarande kompendium som utdelas, samt föreläsnings- anteckningar.

Kunna i detalj

1 Grundläggande begrepp: Atomer, joner, molekyler, kemiska bindningstyper (kovalent, jonbindning, vätebidningar, hydrofoba interaktioner), oxidationstal, funktionella grupper i organiska molekyler, molbegreppet, koncentrationsberäkning.

oxidationstal är ett mått på antalet elektroner som den neutrala atomen har avgett eller tagit upp

2 Kemiska reaktioner och enzymologi: Reaktionstyper, aktiveringsenergi, katalysator, enzymer, K_m, V_max, kompetitiv-, nonkompetitiv inhibition.

enzym (uppbyggt av protein)
    kan sänka energin som krävs för en reaktion
    fångar in substraten och skapar lämplig miljö för reaktionen

3 Vatten och syra-bas: Diffusion, osmos, filtration. Definition av syra resp bas, buffert.

buffert  stabiliserar mot kraftiga pH-variationer

4 Naturproduktkemi:

Känna till uppbyggnaden av enkla och sammansatta kolhydrater samt glykolysen och citronsyracykeln.

monosakarider  - rak  eller en ring
polysackarider - flera "trådar" som sitter ihop
glykolysen ger lite ATP (2?)
citronsyracykeln ger tillsammans med andningsfasen många ATP (38?)
    Nedbrytning av fett ger enormt många ATP

proteiner består av aminosyror
NH2-CH-COOH
     |
     R
primär - följd av baser
sekundär - dubbelspiral
tertiär - rymdstruktur (som nystan?)
kvartär - subenheter

fett -> triglycerider + ? -> 3*150+? ATP?

Känna till Energiomsättning och elektrontransportkedjan (se även alkohol).

Anatomi

Kunna i detalj latinska begrepp som gås igenom under föreläsningen

Kunna i detaljnamnge behandlade strukturer på modell/teckning.

Upp igen!

FYSIOLOGI

Nervsystemet

Nervsystemets funktionella uppbyggnad. CNS - PNS.
Membranpotentialen och hur den uppkommer. Betydelsen av K, Na och Cl för denna.
Skillnaden mellan jämviktspotential för K och orsak därtill. Nernts ekvation för att beräkna jämviktspotentialer.

CNS hjörna & ryggmörg
PNS det som förbinder resten till CNS
MP beror på skillnad i jonkoncentration utanför och i cellen. K diffunderar löttare tillbaks in i cellen. Natriumpumpen(enzymet Na-K-ATPas) försöker få ut Na
    Cl-joner finns i hjörnan...

AP, Synaps
Sinnesfysiologi. Amplitud- och frekvensmodulering

Hjärtat

Kunna i detalj hjärtats uppbyggnad (vägg, pericardium, klaffar, retledningssystem)

Hjärtcykeln, EKG. Tryck. Flöden. Klafföppningar/stängningar. Hjärtljud.
Spridning av AP genom hjärtats kontraherande celler.

Blod och cirkulation

Kunna i detalj

Blodets funktion och sammansättning.System- och lungkretsloppen. Blodkärlen.
Funktioner och egenskaper hos: Artärer, Arterioler, Kapillärer, Venoler, Vener.
Blodtryck. Ohms lag.

Upp igen!

Endokrinologi

Kunna i detalj

Det endokrina systemets uppbyggnad; ingående organ, principiellt funktionssätt, olika verkningsmekanismer för olika hormoner (ytreceptorer & IC-receptorer), negativ och positiv feed-back.

körtlar avger hormoner
    hypofys
    thyroidea
    binjurar
    pankreas
    testiklar/äggstockar
blodburen signalbörare / ngt produceras på ett ställe, tp med blodet, verkar på ett annat ställe
steroidhormon (köns, kortisol, aleterol)
    fettlöslig
    verkar i kärnan
    bundna till proteiner i blodet
    steroidskelett
    lång T1/2
proteinhormon (glukagon, insulin, tillväxthormon, EPO)
    vattenlöslig
    ytreceptor (i cellmembranet)
    oftest ej bunden till bärarprotein
    byggda av aminosyror
    kort T1/2
aminosyraderivat  (adrenalin, noradrenalin, thyroideahormon (tyosin)) härledda ur aminosyror
    katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) [adrenalin: snabb frisättning & nedbrytning]
            vattenlöslig
            ytreceptor (i cellmembranet)
            ej bunden till bärarprotein
            kort T1/2
    thyroideahormon (T3 & T4)
            fettlöslig
            verkar i kärnan
            bundna till proteiner i blodet
            lång T1/2

Skillnader mellan endokrin, nervös, neuroendokrin, parakrin & autokrin reglering av; målceller.

mha hormoner
mha nerver
nervcell som gör hormon
autokrin - jag talar med mig själv
parakrin - jag talar med grannar (lokal komm. ex N2-frisättning, immuno...)

Hypothalamus-hypofyssystemet, uppbyggnad, kärlsystemets uppbyggnad, skillnader mellan bak- och framlob.

Överordnad kontroll. s 384
hypofys
    framlob=adenohypofysen. Hypothalamus förser a med blod (syre mm) och de substanser som
                        reglerar as frisättning av hormoner (6 st). Återkopplat system. Reglerar andra körtlar.
    baklob=neurohypofysen. Hypothalamus producerar 2 hormoner som tp via nervceller(neurokrin fkn) till n!
                        n lagrar hormonerna. Frisättning av nerverna från H? [Verkar helknäppt, måste utredas.]

Karakteristiska för de olika hormonklasserna

Känna till:

Funktioner för:
Neurohypofysen (bakloben): ADH, Oxytocin
Adenohypofysen (framloben): TSH, ACTH, FSH, LH, GH, Prolaktin.

ADH - ökar rearbsorption av Na+ Cl- => urinen är hypoosmotisk => koncentreras mer

Upp igen!

Njurar, syra-bas och vätskebalans

Kunna i detalj

Kroppens vätskerum. De olika vätskerummens volymer och elektrolytsammansättningar. Transportmekanismer mellan vätskerummen. Hur kroppen registrerar och korrigerar rubbningar i vätskerummens volymer och saltbalanser.
Njurarna. Nefronets struktur. Konceptet filtration-reabsorption- sekretion. Transportmaximum-osmotisk diures. ADH. Syra-basbalans. Buffertar. Respirationens roll. Njurarnas roll.

Intracellulär (2/3)
Extracellulär (1/3) Na+, Cl-, HCO3-, proteiner. Na+ påverkar [kolla ev konstiga syftningar, vad påverkar vad
                                        på s 351. var kommer Na+koncentrationen in?] vätskevolym
    interstitiell
    Plasma
    lymfa
• Filtration
• Diffusion

   osmos
• Aktiv tp

 

 

Njurarnas roll; allmänt
   rena blodet
    eliminering av vattenlösliga ämnen
    endokrint organ
    blodvolym (plasma)
    syra-bas

Nefron; glomerulus där vätska mm går över i primärurinen som i tubulus koncentreras. Kapilärsystem av "porta-typ"

Filtration - pressa igenom ett membran. Tryck. I Glomeruli
Reabsorption - vatten, joner och all glukos återgår till blodet. tryck, koncentration, tp-mekanismer & permeabilitet. I tubuli
Sekretion - utsöndra K+ & H+i distala tubuli

Transportmaximum låter som den del av tubulus som är i njurmärgen där omgivande vävnaden har hög osmolaritet vilket medför att vatten lämnar urinen
osmotisk diures låter som  urinutsöndring pga osmos "ökad urinproduktion betingad av att det i njuren utsöndras substanser, t ex urinämne, som drar vatten med sig". [är detta en del av sekretionen?]
ADH (från hypothalamus (via bakloben på hypofysen)) AntiDiuretiskt Hormon stimulerar upptager av Na+ & Cl- i den uppåtgående tjocka delen av henles slynga => låg osmolaritet för urinen => vatten avges i dist tub & samlingsrören

Reglera vätska s 334
    registrera: mha Na+ innehållet [hur registrerar kroppen det totala antalet Na+?]
        osmoreceptorer i hypothalamus
        baroreceptorer i blodkärl
  korrigera: öka minska urin, törst. Regleras mha hormoner (ADH) som påverkar permeabiliteten för Na+ & Cl- samt vatten i olika delar av tubulus

Reglera syra-bas; Njurarnas roll s 354
    H+ byts mot Na+ i tubuli, bikarbonat medföljer Na+, H+ kissas ut. H binds med N till amoniak NH3 till lagom 
        mängd för att reabsorptionen av bikarbonat ska optimeras

Reglera syra-bas; Lungornas roll
    förbränning: CO2 + H2O => H2CO3 (kolsyra) (=> HCO3- + H+)
    ventilation: H2CO3 => CO2 + H2O (som vädras ut)

Reglera syra-bas; Buffertens roll
    svaga syror. HA <=> H+ + A-
        H(Hb) <=> H+ + Hb-
        H(Protein) <=> H+ + Protein-
        H2CO3 <=> H+ + HCO3-

[Varför har kvarstående urin i blåsan betydelse för urinvägsinfektion & varför skulle en kortare urinledare öka risken för urinvägsinfektion? 
Det har äl att göra med att öppningen är närmare anus?]
[s 356 sker reabsorption av HCO3- i nefronet? Japp, tubulus är en del av nefronet]

Känna till

Aldosteron. Angiotensin II och dess bildning. Bildning av utspädd och koncentrerad urin.

A & A II har med törst att göra. A II styrs av juxtaglomerulära...

Digestion

Kunna i detalj

- Digestion systemets uppbyggnad
- Korta och långa reflexer
- Principer för hormonell reglering i matspjälkningskanalen
- Matspjälkningsprocessens 3 faser
- Motorik och sekretion i magsäck, tunntarm och tjocktarm

mag-tarm: longitudinell och cirkulär glatt m., divandra lager (nerver, bindväv, epitel)
mun: mek. sönderdeln, antibakteriell, smörj, amylas/sönderdeln. 1,5 l saliv/dygn
esofagus: tp till ventrikeln (7 steg)
ventrikeln: fundus, corpus, antrum, pylorus. saltsyra (pH=3 bakterier dör), bikarbonat (skydda epitel),
                        enzymer (bryta proteiner till peptider, fett till triglycerider, mm). ca 2h
tunntarmen: duodenum, jejunum, ileum. 200m2, 4-5h, absorption  av näring (diffusion, faciliterad diff, aktiv tp)
colon: ascendens, transversus, descendens, sigmoideum, rectum. Vatten tas upp. längre tid än i tunntarmen.

Känna till

- Salivsekretion - Sväljningsprocessen - Bukspottskörtelns funktion
- Gallans produktion och funktion
- Nedbrytning och absorption av näringsämnen
- Omsättning och lagring av näringsämnen

Respiration

Ventilation

Kunna i detalj

Anatomi: Luftens väg från näsa och mun till alveol. Pleurabladen Renhållning av luftvägarna.
Mekaniska egenskaper hos lungvävnad och thoraxvägg.
Undertrycket i pleurarummet. Andningsmekanik. Compliance. Andningsarbete.

Känna till

Öppen och sluten pneumothorax. Ventilpneumothorax.
Surfactant. Laplaces lag.
Öppen och sluten pneumothorax. Ventilpneumothorax.
Tyngdkraftens inverkan på ventilation och lungblodflöde hos unga och gamla.

Lungvolymer och kapaciteter. Statisk spirometri.
Luftflöden. Dynamisk spirometri
Diffusion, transport och reglering. Endast grundläggande
Samt översiktlig kännedom om respirationens övriga delprocesser.