Björkman Elteknik & Data AB . . . . . . . 1997-01-17

Karl Erik Björkman

Electro-Magnetic sensitivity

Uppdrag av stor omfattning kan bestå av två delar:

1. En genomgång och beskrivning av sådana tekniska åtgärder som kan komma ifråga i samband med sanering av en befintlig bostad. Detta skall vara en systematisk och till sin tekniska nivå anpassad beskrivning som förklarar vad åtgärderna innebär tekniskt och ingreppsmässigt liksom vilken inverkan de har på de elektriska och magnetiska fälten.

2.En dokumentation av tidigare utförda elsaneringar. Arbetet skall omfatta beskrivning av elektriska och magnetiska fält före åtgärd och efter åtgärd. På motsvarande sätt skall de boendes upplevelser av inomhusmiljön beskrivas såväl före åtgärd som efter åtgärd. Dessutom skall gjorda åtgärder i respektive objekt doumenteras. En belysning kan i förekommande fall också göras av övriga åtgärder exempelvis på arbetsplats. Kostnader för åtgärder skall också dokumenteras.

Förslag till uppläggning

Urval och allmän inriktning

Kriterierna för urvalet diskuteras och urvalsmetod väljs. Möjligen kan hälften väljas ut med viss slumpmetod beroende av totala antalet objekt av intresse och övriga enligt något överenskommet mera specifikt kriterium t ex objektivt konstaterat sjukligt tillstånd som förändrats efter sanering eller fall som kan väntas ge särskild information eller fall som ligger inom säg 50km. Totalt 20 undersökta objekt ca 20 kan väntas vara för litet för att tillåta statistiskt tillfredsställande slutsatser av samband åtgärd och verkan. Detta väntas särskilt om man som här har att göra med flera samverkande faktorer för vilka olika personer dessutom kan reagera för på olika sätt. Undersökningen bör göras så objektivt som möjligt, dvs med så många direkta iakttagelser som möjligt som kan ha betydelse. Den elöverkänsliges egen berättelse behandlas för sig så detaljrikt som kan anses befogat. Möjligen kan hypoteser föreslås för fortsatta studier och indikationer anges som i någon mån berättigar till hypotesen. Resultaten sammanställs om möjligt i enkla tabeller med faktorer som så nära som möjligt ger rätt uppfattning av förhållandena och som kan vara meningsfulla. I första hand föreslås att studien görs som fallstudier. Om det sedan visar sig att statistiska metoder kan tillämpas på tillgängliga uppgifter utnyttjas detta. Kompletterande information i begränsad omfattning bör kunna inhämtas dels får icke- elöverkänsliga men också från flera elöverkänsliga t ex de som fått bostadsanpassningsbidrag men ej ingår i urvalet. Denna del bör ses som en option.

Allmänt om tekniska åtgärder som kan komma ifråga vid elsanering Elsanering omfattar dels reducering av magnetiska och elektriska fält som härrör från elektrisk kraftmatning inklusive övertoner dels elektromagnetiska fält från högfrekvensdon i armaturer, TV, video, bildskärmar mm. Elektriska och magnetiska fält av kraftfrekvens och övertoner
Elektriska fält av kraftfrekvens härrör från elnätspänning och är lätta att skärma av. Det kan räcka med en enkel metallskärm som jordas i en punkt. Normalt är det bara mycket små kapacitiva strömmar som skall gå i skärmen. Nya installationer kräver skyddsledare. Om man därtill har en skärm kring de spännings- och strömförande ledarna och skyddsledaren kan denna jordas så att elektriska fälten blir mycket små. Utförandet av skärmning och jordning är mycket viktig för elektriska fältet.
Magnetiska fält orsakas av strömmar. Avskärmning kan göras av utvalda områden men det krävs mycket ledande material. Man bör sträva efter att reducera fälten redan vid källan genom att hålla strömbanorna fysiskt i rummet tätt samman, rotera dem och symmetrera ledarna mot skyddsledare som kan ha flera jordförbindelser. Om man har kabel som inte ligger symmetriskt till skärmen ger strömmen i ledarna innanfär skärmen en inducerad spänning i skärmen som vid jordning i flera punkter ger en ström i skärmen. Detsamma gäller även vid fysisk symmetri om inte all belastningsström går i ledarna innanför skärmen, t ex om ström kan gå tillbaka till nollpunkten en annan väg t ex via stora kapacitanser till jord i den matade utrustningen.
I eldistributörens matningsledningar har man oftast utnyttjat den strömförande neutralledaren, nollan, också som skyddsledare jordad i flera punkter, multipeljordning, kanske särskilt i ytterområdena av lågspänningsnätet. Detta beror på att man i Sverige har svåra jordningsförhållanden och att man sparat in på en separat jordledare. Det är dyrt att i befintligt nät lägga in en sådan särskild jordledare. Vissa ställverk och ibland också mindre centraler saknar också galvaniskt separata anslutningsskenor för nollan och skyddsjord. I nuvarande 4-ledarsystem övergår man oftast till 5-ledarsystem i undercentraler till villor. I större fastigheter kan denna övergång göras i många undercentraler och det blir då i praktiken inte ett fungerande 5-ledarsysten då ström i nollan söker sig många vägar tillbaka till matande transformator. Det kan bli mycket svårt att få kontroll på dessa vagabonderande strömmar som ger magnetfält inom stora områden. I ett fullt utbyggt 5-ledarsystem kan nollan vara galvaniskt helt skild från skyddsjord men är ofta ansluten till jord i en punkt ofta vid eller nära matande transformator. Ett 5-ledarsystem med bara en jordning kan göras dåligt med olämplig jordning. Om skyddsledaren inom huset tillsammans med jordad utrustning och t ex vattenledningar, armering eller markkontakt kan bilda slingor kan belastningsströmmar i icke-symmetrerade ledare inducera spänningar som sluter sig i dessa slingor. I spisar, kylskåp, lysrör har man ofta osymmetrerade matningsledningar. Även i en normal fast installation med ledningar i rör kan en strömförande ledare ligga närmare skyddsledaren än ledaren för återgående ström. Därmed får man inducerad spänning och också ström i skyddsledaren om den ingår i en slinga. Har man endast 4-ledarsystem som fallet ofta är i matningen från eldistributören, nätägaren, ger enfasig last en ström tillbaka i neutralledaren som samtidigt är skyddsledare, och dessutom parallellt därmed genom jord via jordade föremål och separata jordningar på flera ställen särskilt i ytterändarna av de långa matningar som elverket har. Också tredjetonsströmmar som sluter sig i nollan kan starkt bidra till en stor ström som då är 150Hz. Strömmen kan gå i stora slingor och ger då starka magnetfält som endast långsamt avtar med avståndet från strömbanorna. Dessa magnetfält är svåra att åtgärda inom en lägenhet eller villa. Det fordras mycket ledande material får avskärmning. Det är också kostsamt för eldistributören att åtgärda.

Högfrekventa fält

Högfrekventa fält blir redan på kort avstånd från källan elektromagnetiska fält varmed kan avses sammanlänkade elektriska och magnetiska fält vinkelräta mot varandra och mot sin utbredningsriktning i fria rymden. De kan på stort avstånd ses som kommande från en dipol. Amplituden är störst i planet vinkelrätt mot dipolens riktning. Det är en vågrörelse, omväxlande elektrisk och magnetisk energi, som när den mäter ledande material förändras,en del energi absorberas av förluster i materialet och en del går ut igen ut olika håll bl a en s k reflekterad våg, som delvis släcker ut den utåt gående vågen. Bra ledande material och stor tjocklek ger stor reflektion, dvs stor minskning av fältet mellan ursprungliga källan och det ledande materialet. I vissa riktningar kan det bli förstärkning, om ledande materialets yta tvärs vågens riktning är liten. Men det är då för rumsstorlekar om några meter fråga om frekvenser på 100MHz som ger våglängden 3m, dvs FM-radio och viss TV. Mobiltelefon hade tidigare 400MHz dvs 7,5m våglängd och numera 900MHz och för också 1800MHz, dvs 3,33dm resp 1,67dm våglängd. TV-apparater liksom andra katodstråleskärmar kan ha branta fält som kommer från styrningen av †tergående svep för bildväxling återkommande säg 60-80 gånger per sekund och för radsvepets återgång flerahundra gånger så frekvent. Provning av TV-apparater och bildskärmar enligt TCO-norm är förenklad till att vara en amplitudmätning av magnetfält, varvid försummas höga frekvenser vars inducerande verkan kan vara större. Det kan vara angeläget att lägga större vikt vid frekvens gånger amplitud eller derivatan av magnetfältet än som hittills gjorts. Man kan förslagsvis med enkla RC-filter mäta det högsta värdet för frekvenser högre än några kHz. Vid amplitudmätning är oftast de lägsta frekvenserna dominerande. Inom området 5Hz-2kHz är oftast elnätets 50Hz dominerande. Om derivatan mättes skulle kanske övertoner till 50Hz t ex 150Hz och 250Hz i många fall kunna bli dominanta. Om människans känslighet för högre frekvenser följer derivatan eller är större inom vissa smala eller breda band är inte fastlagt.

Uppgifter om den elöverkänslige. Relevanta personuppgifter kan vara ålder, kön, typ av hy, ögonfärg, tandlagningar, medicinering, längd, vikt, motion, rörlighet, hälsa, livsstil, arbete, krav, utbildningsnivå, problem, stressförhållanden, familjesituation,fritid
Berättelse om elöverkänsligheten och inverkan av elsanering och andra åtgärder

Åtgärder som genomförts i bostaden
Kostnader för dessa
Principer för genomförandet Installatör
Åtgärder i fritidsmiljön Åtgärder på arbetsplats Övrigt

Bostadens inre miljö beskrivs. Elsystem, centraler, ledningar, jordningar, utrustning, kyl,frys,spis, mikrovågsugn, hushållsmaskiner, brödrostar, dammsugare,tvättmaskin,TV, dator, klockradio, belysning, infravärme, värmesystem och eventuell speciell utrustning.

Bostadens yttre miljö Eldistributörens ledningar inom närområdet, typ, last, läge, gatubelysning, VA-ledningar, markbeskaffenhet och övrigt av intresse.

Mätning Tidigare mätresultat begärs in i förväg. För att undersöka kvalitén i installationen görs magnetfältmätningar på olika ställen i bostaden. Amplitudmätningar av magnetfält görs i utvalda punkter för jämförelse med tidigare resultat. Ställen med hög derivata mT/s efter RC-filter söks för frekvenser över 2kHz. Ställen med höga elektriska fält söks. Ställen inne och ute som den elöverkänslige finner bra och dåliga undersöks.

Resultat och analys

Resultaten sammanställs i tabeller. Om möjligt görs statistiska analyser med vissa ingående faktorer som definieras. Vissa personliga uppgifter samlas i tillägg med bilagor och utelämnas från redovisat resultat som görs så att det kan publiceras. Resultaten analyseras och sammanfattas.

Tidplan

För platsundersökning antas att minst 5 timmar åtgår. För avlägsna platser kan restiden bli betydande. Det antas här att flertalet objekt ligger inom 100km från Stockholm och bara ett fåtal mer än 200km bort. Därmed bör man kunna klara intervju och undersökningsdelen på plats på en dag. Kontorsarbetet beräknas till en dag per objekt och sammanställning analys och rapportskrivning 10 dagar. Detta skulle ge 50 arbetsdagar och säg 5 resdagar.